Jag har hittat Nemo
Lite besviken over att jag inte sag nan skoldpadda dock. Han tittade upp ovanfor vattnet en gang, men det missade jag eftersom jag deckat av sjosjuka. Varfor? Har ju forstatt att jag blir illamaende av i princip ingenting. Sa fort vi lamnat hamnen borjade det snurra. Och mitt lock for ena orat forvarrar mitt balansinne annu mer. Men jag klagar fortfarande inte :)
Igar-kvall var vi ute pa ett stalle som heter Woolshed. Aj mitt huvud idag. Men det fortjanar jag. Och det var det fan sa vart.
Inatt tar vi bussen till Magnetic Island, med Johanna och Nicole. Dar ska vi slappa, sola, lasa och bara leva livet.
Saknar manga hemma. Men Fy Fransson vad underbart det ar har!!!
Cairns
Befinner mej i underbara Cairns. Har ar minst 30 grader varmt. Jag har inlett min vistelse med att inhandla ett par stora solglasogon, o ett par grymt snygga Billabong flipflops. Finns ingenting att klaga pa hittills :D Vi anlande for bara nagra timmar sedan, sa vi har inte hunnit undersoka lagunen an, men vi tankte ga ner dit for lite sol o bad snart. Annars ar Cairns precis vad jag trodde. Surfaffarer vart man an gar, lattkladda manniskor o tryckande hetta. Och palmer saklart :)
Alla tre flygresorna gick bra. Trots min dodsangest infor varje start o landning. Eftersom jag var ruskigt forkyld nar jag lamnade Halmstad sa har jag nu lock for bagge oronen o hor i princip ingenting. Gar som vanligt i min egna lilla varld... Vi traffade tva tjejer fran Eskilstuna pa flygplatsen som vi nu delar rum med pa ett hostel, Bellview, som ligger precis vid strandpromenaden. Ikvall ska vi ata billig grillad mat pa en pub runt hornet. Nam nam.
So long my friends.
Se upp Australien
Min födelsedag var mer än lyckad. Det var ju sommar för fan. Hela släkten + en massa vänner var där o gav mej tusen skäl att le. Lite bilder från min stora dag kommer här.








Delia försökte köra min bil. Det gick inte så bra.
Okej mina vänner. Nu jävlar ska jag leva.
Adjöken!
3 dagar kvar
Igår var en minst sagt kaotisk dag. Hujedamej. Dagen började med att jag stack in en nål i mitt öga... Fy Fransson vad ont det gjorde. Det blev att åka till akuten, mor, Moa o en tjutande Sanna. Den dumma läkaren skrattade åt mej under hela undersökningen. "Var det en synål..? Fastnade den i ögat..? Hur kom den dit från början..?" Som tur var klarade jag mej utan bestående skador :) Resten av dagen kunde jag bara ha en lins i det andra ögat, vilket ledde till att jag gick in i allt o alla på stan. Men jag var tvungen att bege mej in dit o fixa lite inför resan. Jag ska kanske tillägga att det inte började blöda, det syntes ingenting, men det gjorde ooont.
På kvällen hade Sanna födelsedagsmiddag. Det var ruskigt trevligt, trots att jag kände mej något avskärmad (det blir lätt så när man inte ser personerna man pratar med). Men ju mer vin, desto mindre sorger o besvär. Och även denna kväll blev en skrattfest att minnas!
När jag kom hem till min varma lya gjorde jag misstaget att hämta telefonen o ringa runt. Det ska man helst låta bli efter midnatt. Speciellt till vissa personer. Och det slutade kanske inte så bra... Om detta måste jag få yttra mej idag, som nykter: Säg aldrig att jag inte förstår. Tänker inte bli dumförklarad av dej. Du vet dessutom att jag skulle gjort precis samma sak hundra gånger om. Närmast mitt hjärta är dom under mitt tak. Jag vägde kanske in lite andra faktorer, som för mej spelade roll. Men inte längre.
Imorgon fyller jag år! :D
5 dagar kvar
Nu är det 5 dagar kvar till avfärd :) Den här veckan har vart en underbar sista vecka hemma i lilla Halmstad. Igår var vi allihopa hemma hos Nina o grattade henne på födelsedagen. Det var den bästa kvällen på länge. Jag har aldrig skrattat så mycket. Fick så ont i magen att jag fick lägga mej på golvet i smärtor. Förklaringen till detta var alla hemska fotoalbum från när vi var små. Oj vad man trodde man var snygg då... Oooh no :) Jag har träningsvärk i kinderna. På riktigt. Jag har nämnligen skrattat konstant hela veckan. Detta ger huvudvärk o ont i ansiktet. Min lycka suger musten ur mej totalt. Men jag kan inte sluta.. Det råkar ju vara så att jag har all anledning i världen att le o vara konstant på bra humör! Imorgon fyller en annan Sanna år. Då blir det ännu mer kalas. September är en bra månad.
Och på söndag, den 24 september, då fyller jag år :D "Nyårsbarn är vi allihopa, allihopa, allihopa...lalalaaa..." Om jag inte får en tårta på sängen av mumsi denna gången ska jag gå o köpa en det första jag gör på morgonen!
Idag har jag spenderat hela dagen med Nina, Evelina o Hanna på stan. Vi har babblat om dittan o dattan, men mest av allt om vår resa till Irland i somras. Så lite Irlands-kort kan ju vara på sin plats.
Håkan, 8 dagar kvar
Jag flyger än. Kan livet bli mer magiskt? Håkan hade svart skjorta o svart mössa, han var finare än jag minns honom. Jag har aldrig upplevt en sån känsla, jag kunde bara skrika o sjunga. Det var dans dans dans :) Jag var lycklig.
Min sista dag på Preem igår! Jag sjöng i bilen hela vägen hem. "Speaking about freedom, what's that like? Holding a joint, go for a hike, miss the point, riding a bike."
Nu har jag passat Maiya ytterligare en vecka. Och det äckligaste hände idag. Katten spydde. Tre gånger, varav en gång var en stor bjässe på min sko. Why me? Vaknade av att jag hörde konstiga ljud från vardagsrummet. Trodde det var Maiya som försökte begå självmord (hon saknar sin riktiga matte...) Nej nej, istället möts jag av en stor röd spya på mattan. "Godmorgon Sanna" sa hon o gick o satte sej vid sin matskål o jamade. Ick. Lite senare satt vi o kelade med varann, jag klappade henne o hon slickade mej... Helt plötsligt bet hon mej i armen!! Hårt som satan dessutom... Katter är lömska djur.
Nu ska jag, Moa o Amanda äta kebabpizza o snacka skit :)
Kan. Inte. Sova. 16 dagar kvar
Det är sjukt frustrerande. Jag har legat o vridit mej i sängen en evighet. Tillslut insåg jag att det är lönlöst att tvinga fram sömnen. Jag fördriver tiden framför datorn istället. Tillslut ska nog tröttheten hinna ikapp mej... Egentligen skulle jag vilja läsa i min fabulösa bok om en svart katt med gröna ögon, men det är då det blir svårt. Mina tankar svävar hela tiden iväg åt höger o vänster. Jag grubblar sanslöst mycket för tillfället. Framförallt på resan (16 dagar kvar!), hur mycket jag behöver komma iväg från allt o alla. Att få se det jag ska se, göra det jag ska göra, träffa nya människor, fotografera o leva helt fri under en tid. Obeskrivbart. Underbart. Helt enkelt. Sen grubblar jag på alla människor i min omgivning som jag inte förstår mej på, men som jag skulle ge vad som helst för att förstå mej på... Ska jag ge upp där? Jag ska lämna en massa nu. Det känns sorgligt o ledsamt. Men fan vad det kommer vara värt det!
Som sagt, mina tankar svävar iväg. Därför sätter jag mej framför datorn o skriver, då kommer dom inte längre ner än till mina fingrar. Aaah vad det är befriande att skriva. Nu har jag iofs inte så mycket mer att skriva. Så då hittar jag nåt annat att pyssla med:
Namn: Sanna Gabriella Österberg Hyll
Smeknamn: Sän, Sannie, Sannabella (mammas påfund)
Längd: 165 cm
Ögonfärg: Bruna
Frisyr: Långt o blont...
Syskon och deras ålder: Moa 14 o Amanda 16. Mina fina pyren ;)
Husdjur: Isa, hon är en blandning mellan Border Collie, Golden Retriver, Labrador, Drever o Boxer!
Hur bor du: I ett lustigt radhus med konstiga tapeter. Fyra våningar, men ganska små hopklämda saker. Jag ääälskar det!
Antal kuddar i sängen: Tre, men jag sover bara på en, min speciella nackkudde som är supergo :)
Varit med om en bilolycka: Ingen direkt olycka, men jag har krockat med bilen otaliga gånger...
Har du någon kronisk sjukdom? En whiplash-skada sedan jag var två år, efter att ha blivit påkörd av Oscar Winge o hans dumma trehjuling på dagis.
Bästa platsen på jorden: Kata beach i Thailand, var iaf den vackraste platsen på jorden...
Vad gjorde du förra sommaren: Var i Spanien, Fuengirola med Fredrik.
Favorit-tvprogram: Ally McBeal (räddade mitt liv en gång i tiden), Vänner o Sex and the city
Favoritbar: Old London Pub i Fuengirola :)
Favoritbok: Harry Potter såklart!
Favoritdryck: Mineralvatten en söndagsmorgon
Favoritfik: Ett arabiskt fik som ligger några meter ifrån där jag bodde i Oslo
Favoritfika: Ovanstående har världens godaste chokladkaka :P
Favoritfilm: Dirty Dancing
Favoritgodis: Brända mandlar, by far!
Favoritkläder: Mjukisbyxor
Favoritmat: Pannkakor, tacos, farmors "Sanna-gryta", kebabpizza hos min granne New York.
Favoritmusik: Oj så mycket... nöjer mej med att skriva att Håkan gör mej lycklig o Lasse likaså!
Favoritrestaurang: Lilla Capri i Stockholm
Favoritskådis: Favoriter att titta på är ju Johnny Depp, Brad Pitt, Josh Hartnett o Adam Brody ;)
Favoritfärg: Röd
Favoritspel? Frågesporter-för att jag är så dååålig o oallmänbildad att det verkligen är komiskt.
Vad tittar du på hos en kvinna/man: Armarna o händerna
Har på mig just nu: Mjukisbyxor :D
Intressen: Spela fiol, piano, sjunga, göra yoga med mumsi o Moa, fota vackra saker, resa...
Min idol: Lena, min moster som var en ängel på jorden. Nu är hon en ängel i himlen istället. På riktigt alltså!
Vill åka till: Oceanien (det är väl tur då att jag ska dit snaaaart), USA, Sydamerika, Asien o alla andra världens länder...
Åt till frukost imorse: Åt en äggmacka o drack utsökt kaffe
Vad är bredvid dig just nu: En stor fet godispåse från Videomix :P
Hur ser ditt skrivbord ut (till datorn): Sanslöst stökigt
Vem vill du spendera resten av ditt liv med: Någon som kan få mej att skratta jämt o hela tiden.
Hur är vädret just nu: Bryr mej inte, jag ska till Australien snaaart :D
Vad gör dig glad: Att spela fiol
Oj, nu är jag verkligen dödstrött... Det var ju riktigt jävla tråkigt att tänka o svara på självklara frågor. Bra sömnmedel.
Kulturfest o 17 dagar kvar
Igår var min kör Cappella Snöstorp med i Immanuelskyrkans körmaraton, tillsammans med de andra lite större körerna i Halmstad. Det var sång från 19 till 21.30. Där var så mycket folk, kön var oändlig. När Moa stod på scen tittade hon hela tiden på mej o log :) Min syster är en snyggis:

Därefter fick jag springa med fiolen till biblioteket. Från 22-22.30 spelade jag folkmusik för en glad publik. Det var helt berusande, en riktig lyckokick. Sen var jag helt slut i armar, ben, hals, kropp o själ. Ciao!
22 dagar kvar
Idag har jag överträffat mej själv stort. Jag är nästan klar med mitt fotoalbum, detta trots min kaotiska omgivning. En bedrift utan dess like ska alla veta. Det går inte för allt i världen att koncentrera sej hemma hos familjen Hyll/Österberg. Här är alltid liv o rörelse, tjo o tjim, stök o bök, telefonen ringer varannan minut, Isa skäller så fort det plingar på dörren, vilket det gör ofta. Jag har vant mej vid det här laget, men ibland slås jag av all turbulens i min tillvaro, o då blir jag alldeles snurrig. Men jag antar att det är det som är charmen med vårt kulturmärkta, kompakta, engelsktliknande radhus (fortfarande med gröna golv o rosa väggar på sina ställen), att man aldrig är ensam. Man har aldrig tråkigt. Skulle det inte vara precis såhär så skulle jag vantrivas. Förresten är jag ju själv imponerande om mej o kring mej, som jag så käckt brukar säga ;)
Jag har också ringt Försäkringskassa, Folksam o Handelsbanken idag för att kolla upp lite inför resan. Så jag antar att det mesta är fixat nu... Himmel o bananer. Det är nu dags för mej att öppna ett fönster. Luft.
Dagens bästa är att jag har laddat ner Riverdance, så jag sitter nu o njuter i fulla drag av stampdans o irländsk folkmusik.
Lördagen var storslagen. Tycker då jag som sett fram emot att glida runt bland vänner o ovänner på Cafés innergård. Kvällen inleddes hemma hos Olle med mina Ninor i all deras glans. Sedan begav vi oss till Café som sagt, där det blev dans till bland annat Håkan. Håkan är lycka, enkelt konstaterande. By the way, jag gled in på Biljettcentrum härom dan o köpte två biljetter till Håkan på Diesel den 16/9. Väldigt impulsivt må jag säga. Den ena biljetten är såklart min, den andra tänkte jag ge till nån värdig som kan tänka sej att hålla min hand, sjunga, skrika när det passar sej o vara lite över alla andra i publikhavet. Såg Håkan på Storsjöyran i somras. Den känslan blir svår att överträffa...
Det har slutat att regna. Jag ska sätta mej på altanen o iaktta Isa när hon springer runt o jagar fåglar. Tänk vad lycklig o lyrisk man kan bli för i princip ingenting.
...o fåglarna kvittrade o himlen var blå :)
Jag har tappat kontrollen i mitt liv. Allt är egentligen total kaos, men jag har aldrig mått så bra. Och det är ju skumt. Har förstått att jag söker mej till äventyr o problem, så fort något börjar gå på rutin... Det är då jag känner att jag... lever? Svårt att förklara det där. Ju mer såpa, desto mer historier o upplevelser. Och jag ångrar aldrig det jag inte gjorde, eftersom jag gjorde det. Men ibland fattar jag rätt beslut. Som igår när jag pep ut ett litet nej o sprang min väg.